Vad finns i vattnet?

Lite om vattnets kemi

Grund för anmärkning:

(h) = hälsomässig
(e) = estetisk
(t) = teknisk

Socialstyrelsens SOSFS  2003:17

Mikrobiologiska parametrar

Parameter

Enhet

Tjänligt med anmärkning

Otjänligt

Kommentar

Escherichia coli (E. coli)

Antal per 100 ml

Påvisade (h)

10 (h)

Indikerar fekal förorening från människor eller djur, t.ex. via avlopp eller gödsel, vilket innebär risk för förekomst av sjukdomsframkallande organismer.

Koliforma bakterier

Antal per 100 ml

50 (h)

500 (h)

Kan indikera både fekal och annan förorening som kan innebära hälsorisk.

Mikroorganismer vid 22 °C

Antal per ml

1000 (h)

 

Indikerar sådan förorening från vatten eller jord som normalt inte är av fekalt ursprung.

 

Kemiska och fysikaliska parametrar

Parameter

Enhet

Tjänligt med anmärkning

Otjänligt

Kommentar

Alkalinitet

mg/l HCO3

 

 

Halt över 60 mg/l HCO3 minskar risken för korrosionsangrepp i distributionsanläggningen.

Aluminium

mg/l Al

0,50 (t)

 

Kan i grundvatten indikera aluminiumutlösning från marken på grund av surt vatten
(pH < 5,5).
Kan medföra slambildning i distributionsanläggningen.

Ammonium

mg/l NH4

0,5 (t)

 

Kan indikera påverkan från avlopp eller liknande. Förekommer främst vid syrefattiga förhållanden. Risk för nitritbildning, särskilt i filter och långa ledningsnät.

1,5 (h, t)

Risk för kraftig nitritbildning och lukt.

Antimon

µg/l Sb

 

5 (h)

Kan indikera förorening från industri, deponi eller rötslam. Antimon kan också tillföras vattnet från material i va-installationer.

Arsenik

µg/l As

 

10 (h)

Kan indikera påverkan från föroreningskälla. I bergborrade brunnar är dock orsaken oftast naturlig (sulfidmineral). Ev. risk för kroniska hälsoeffekter vid långvarigt intag. Vattnet bör inte användas till dryck eller livsmedelshantering.

Bekämp- ningsmedel, enskilda

µg/l

 

0,10

Riktvärdet tillämpas på halten av varje enskilt bekämpningsmedel som påvisas och kvantifieras i ett prov. För aldrin, dieldrin, heptaklor och heptaklorepoxid tillämpas riktvärdet 0,030 µg/l. Med bekämpningsmedel (pesticider) avses organiska ämnen som används som insekticider, herbicider, fungicider, nematocider, akaricider, algicider, rodenticider, slembekämpningsmedel, tillväxtreglerande medel och liknande produkter samt relevanta metaboliter, nedbrytnings- och reaktionsprodukter. Kan orsakas av läckage från jordbruksmark, ogräsbekämpning på gårdsplaner, längs vägar och järnvägar, trädgårdar etc. eller oförsiktig hantering av medlen.

Bekämp- ningsmedel, totalhalt

µg/l

 

0,50

Riktvärdet tillämpas på summan av halterna av alla enskilda bekämpningsmedel som påvisas och kvantifieras i ett prov.

Bly

µg/l Pb

 

10 (h)

Orsaken är ofta korrosion av blyhaltiga material i äldre fastighetsinstallationer. Kan också vara en indikation på påverkan från industriutsläpp, deponi o. dyl. Risk för kroniska hälsoeffekter vid långvarigt intag, särskilt hos små barn. Vattnet bör inte användas till dryck eller livsmedelshantering.

Cyanid

µg/l CN

 

50 (h)

Riktvärdet avser totalhalt cyanid. Kan indikera påverkan från industriutsläpp, deponi o. 20dyl. Vattnet bör inte användas till dryck eller livsmedelshantering.

Fluorid

mg/l F

1,3 (h)

 

Risk för tandemaljfläckar (fluoros). Se även övriga kommentarer om fluorid.

 

6,0 (h)

Risk för fluorinlagring i benvävnad (osteofluoros). Vattnet bör inte användas till dryck eller livsmedelshantering. Vid bedömning av fluoridhalter bör dessutom följande information angående kariesskydd, fluorosrisk och vattenkonsumtion alltid ges: < 0,8: Dricksvattnet ger ett begränsat kariesskydd. 0,8–1,2: Dricksvattnet har kariesförebyggande effekt. 1,3–1,5: Dricksvattnet har kariesförebyggande effekt. Vattnet bör dock inte ges i större omfattning till barn under 1/2 års ålder. 1,6–4,0: Dricksvattnet har kariesförebyggande effekt. Vattnet bör dock endast i begränsad omfattning ges till barn under 1 1/2 års ålder. 4,1–5,9: Dricksvattnet bör endast i begränsad omfattning ges till barn under 7 år och endast vid enstaka tillfällen till barn under 1 1/2 år.

Fosfat

mg/l PO

0,6

 

Kan indikera påverkan från avlopp, gödsling och andra föroreningskällor. Kan även ha naturligt geologiskt betingat ursprung.

Färg

mg/l Pt

30 (e)

 

Färgen kan iakttas med blotta ögat. Vattnet innehåller troligen järn eller humus. Orsaken till onormala förändringar bör alltid undersökas.

Järn

mg/l Fe

0,50 (e, t)

 

Medför utfällningar, missfärgning och smak. Kan medföra dålig lukt. Risk för skador på textilier vid tvätt och igensatta ledningar. I vissa vatten kan olägenheterna uppstå såväl vid lägre som högre halter än vad riktvärdet anger.

Kadmium

µg/l Cd

1,0 (h)

 

Förekommer i grundvattnet i några områden med sedimentär berggrund. Kan orsakas av korrosion av kadmiumhaltiga material i fastighetsinstallationer, särskilt om vattnet är surt (pH < 5).

 

5,0 (h)

Risk för kroniska hälsoeffekter vid långvarigt intag. Vattnet bör inte användas till dryck eller livsmedelshantering.

Kalcium

mg/l Ca

100 (t)

 

Mellan 20 och 60 mg/l minskar korrosionsrisken i distributionsanläggningen. Olägenheter som vid hårdhet, vid anmärkningsvärda halter se parametern total hårdhet.

Kalium

mg/l K

12

 

Kan i brunnsvatten indikera påverkan från förorening. Kan även ha naturligt geologiskt betingat ursprung.

Kemisk oxygenförbrukning CODMn

mg/l O2

8 (e)

 

Vattnet innehåller organiskt material som kan ge lukt, smak och färg. Indikerar påverkan av ytligt markvatten. I en distributionsanläggning kan desinfektionseffekten försämras och mikrobiologisk tillväxt gynnas.

Klor, total aktiv

mg/l Cl2

0,4 (e)

 

Risk för lukt och smak av klor. Förekommer vid desinfektion med klor.

Klorid

mg/l Cl

100 (t)

 

Kan påskynda korrosionsangrepp. Halt som överstiger 50 mg/l Cl kan indikera påverkan av salt grundvatten, avlopp, deponi, vägsalt eller vägdagvatten.

300 (e, t)

Risk för smakförändringar.

Konduktivitet

mS/m

 

 

Är ett mått på vattnets totala salthalt. Höga värden (> 70 mS/m) kan indikera höga kloridvärden.

Koppar

mg/l Cu

0,20 (e, t)

 

Orsakat av korrosion på kopparledningar. Risk för missfärgning av sanitetsgods och hår (vid hårtvätt).

 

2,0 (h, e, t)

Ev. risk för diarréer, särskilt hos känsliga småbarn. Estetiska och tekniska olägenheter som ovan. Vattnet (kallvatten) bör spolas någon minut innan det används till dryck och matlagning, särskilt vid beredning av barnmat, efter längre tids stillestånd samt vid nya installationer.

Krom

µg/l Cr

 

50 (h)

Kan indikera påverkan från industriutsläpp, deponi o. dyl. Kroniska hälsoeffekter är inte kända, men kan inte uteslutas. Riktvärdets syfte är att begränsa dricksvattnets bidrag till totalintaget av krom. Vattnet bör inte användas till dryck eller livsmedelshantering.

Kvicksilver

µg/l Hg

 

1,0 (h)

Kan indikera påverkan från industriutsläpp, deponi o. dyl. Ev. risk för kroniska hälsoeffekter vid långvarigt intag. Vattnet bör inte användas till dryck eller livsmedelshantering.

Lukt

 

Tydlig (e)

 

Svag lukt indikerar påverkan. Normalt görs bedömningen efter undersökning vid 20 °C, men kan på förekommen anledning (t.ex. klagomål) göras vid 50 °C.

 

Tydlig (h)

Bedömningen görs när främmande lukt indikerar att vattnet är så förorenat att det inte bör användas som dricksvatten.

 

Mycket stark (e)

Bedömningen görs när lukten gör vattnet uppenbart motbjudande.

Magnesium

mg/l Mg

30 (e)

 

Risk för smakförändringar.

Mangan

mg/l Mn

0,30 (e, t)

 

Kan i vattenledningar bilda utfällningar, som när de lossnar ger missfärgat (svart) vatten. Risk för skador på textilier vid tvätt.

Natrium

mg/l Na

100 (t)

 

Kan indikera påverkan från relikt saltvatten eller havsvatten. Kan även orsakas genom avhärdning genom jonbyte med natrium.

200 (e, t)

Risk för smakförändringar.

Nickel

µg/l Ni

 

20 (h)

Kan förekomma naturligt i surt grundvatten. Kan även indikera att råvattnet förorenats av industrier.

Nitrat

mg/l NO3

20 (t)

 

Indikerar påverkan från avlopp, gödsling och andra föroreningskällor.

 

50 (h, t)

Följande information bör alltid ges:
Vattnet bör inte ges till barn under 1 års ålder på grund av risk för methämoglobinemi (försämrad syreupptagning i blodet).

Nitrit

mg/l NO2

0,1 (h, t)

 

Kan indikera påverkan från förorening. Kan bildas genom ammoniumoxidation i filter och ledningsnät. Kan finnas i djupa brunnar vid syrebrist i vattnet. Följande information bör alltid ges:
Vattnet bör inte ges till barn under 1 års ålder på grund av viss risk för methämoglobinemi (försämrad syreupptagning i blodet).

 

0,50 (h)

Ökad risk för methämoglobinemi (försämrad syreupptagning i blodet). Vattnet bör inte användas till dryck eller livsmedelshantering.

pH (vätejon- koncentrationen)

 

< 6,5

 

Låga pH-värden medför risk för korrosion på ledningar som kan leda till ökade metallhalter i dricksvatten. Kan indikera påverkan av ytvatten eller ytligt grundvatten. pH-värdet bör ligga inom intervallet 6,5–9,0.

10,5 (h)

Troligen orsakat av överdosering av alkaliskt medel eller utlösning av kalk från cementbelagda ledningar. Risk för skador på ögon och slemhinnor. Vattnet kan inte användas som dricksvatten.

Polycykliska aromatiska kolväten (PAH)

µg/l

 

0,10 (h)

Riktvärdet bör tillämpas på summan av halterna av följande ämnen: benso(b)fluoranten, benso(k)fluoranten, benso-(ghi)-perylen och indeno-(1,2,3-cd)-pyren.

Radon

Bq/l

 

> 1000 (h)

Risk för hälsoeffekter. Vattnet bör inte användas till dryck eller livsmedelshantering. Störst risk för hälsoeffekter vid inandning av radonhaltig luft, t.ex. vid duschning. Radon från vatten kan tillsammans med radon från mark och byggnadsmaterial ge höga halter i bostadsluften. I en enskild fastighet kan halten minskas genom kraftig luftning i radonavskiljare eller med andra metoder. För att undvika höjningar av radonhalten inomhus måste avgående gas ledas bort från bostaden.

Selen

µg/l Se

 

10 (h)

Halter över riktvärdet kan finnas naturligt i vattnet.

Smak

 

Tydlig (e)

 

Avvikande smak kan indikera påverkan. Beträffande undersökningstemperatur, se kommentar till parametern lukt.

 

Tydlig (h)

Bedömningen görs när främmande smak indikerar att vattnet är så förorenat att det inte bör användas som dricksvatten.

 

Mycket stark (e)

Bedömningen görs när smaken gör vattnet uppenbart motbjudande.

Sulfat

mg/l SO4

100 (t)

 

Kan påskynda korrosionsangrepp.

250
(h, e, t)

Risk för smakförändringar. Kan ge övergående diarré hos känsliga barn.

Total hårdhet (beräknad)

°dH

15 (t)

 

Bildas av kalcium- och magnesiumjoner. Risk för utfällningar i ledningar, kärl och fastighetsinstallationer, särskilt vid uppvärmning. Skador på textilier vid tvätt.

Turbiditet

FNU

3

 

Är ett mått på vattnets grumlighet. Orsaken till onormala förändringar bör alltid undersökas. Indikerar påverkan på ytvatten.

ALKALINITET är ett mått på vattnets förmåga att motstå försurning, det vill säga tåla ett tillskott av vätejoner utan att reagera med pH-sänkning. I detta sammanhang brukar man även tala om buffertkapacitet. God buffertkapacitet innebär att vattnet innehåller sådana joner som vätekarbonat, karbonat och hydroxidjoner som påverkar alkaliniteten. Ett vatten med hög buffertkapacitet kan lättare neutralisera ett tillskott av syror än ett vatten med låg buffertkapacitet. Alkaliniteten uttrycks i mmol/l HCO3 (millimol vätekarbonat per liter).

BENSEN är ett lösningsmedel som förekommer inom organisk industri.

BROMAT är en bromform som kan bildas genom oxidation, t ex vid desinfektion med peroxid eller ozon. Brom förekommer oftast i mycket låga halter varför bildning av bromat ofta är liten.

COD Den kemiska syreförbrukningen (COD) är ett mått på den mängd syrgas som förbrukas vid totaloxidation där samtliga lösta och suspenderade organiska föreningar i ett vatten övergår till oorganiska slutprodukter. Vanligen tillsatta oxidationsmedel är kaliumpermanganat COD(Mn). COD(Mn) uttrycks i mg/l O2 (milligram syre per liter).

CYANID är ett giftigt ämne som tidigare kallades blåsyra.

DIKLORETAN(1,2) är ett organiskt ämne som kan härröra från industriutsläpp, bensinläckage eller dylikt.

EXTINKTION 254 är ett mått på totalhalten organiska ämnen, normalt mest naturligt humus. Vid belysning av provet i en spektrofotometer absorberas strålningen av en del av den organiska molekylen, ju högre halt desto mer absorption. Extinktion uttrycks i ae/cm (absorbansenhet per centimeter - vid våglängd 254 nanometer).

FENOLER är organiska ämnen som används inom industrin, t ex för plastframställning, men förekommer också naturligt. Fenoler i vatten kan ge dålig lukt och smak. FLUORID Fluor är ett vanligt grundämne, vanligare än kol och svavel i jordskorpan. Måttliga halter av fluorid (under gränsvärdet för dricksvatten 1,2 mg/l) har normalt en positiv effekt på tandstatusen. Skillnaden i halt när fluorid övergår från att ha en positiv till att ha en negativ effekt är dock liten.

FOSFOR är ett icke-metalliskt grundämne. I naturen förekommer inte fosfor i fri form utan är i huvudsak bundet till syre som fosfat. Fosfat tillhör den grupp av ämnen som i dagligt tal benämns närsalter. Vid analys av vatten bestäms normalt halten av totalfosfor respektive halten av fosfatfosfor.

FOSFATFOSFOR anger den del av totalfosforhalten som föreligger i oorganisk form och som är direkt tillgänglig och snabbt kan tas upp av växter.

FÄRGTAL anger vattnets färg i jämförelse med en färgstandardlösning. Färgtalet påverkas starkt av humusämnen, järn- och manganföreningar men säger egentligen ingenting om vattnets övriga allmänna egenskaper. I näringsfattiga och sura sjöar används färgtalet i huvudsak som mått på humushalten. Vid försurning ändras färgvärdet genom att humusämnena fälls ut och sedimenterar. Ett värde på 25-50 mg/l Pt är ganska normalt i våra vattendrag. Färgtal uttrycks som mg/l Pt (milligram platina per liter).

HÅRDHET, TOTAL Ett vattens hårdhet anger summan av kalcium- och magnesiumjoner. Ju högre halten är av dessa joner desto hårdare vatten. Ett hårt vatten minskar tvåltvättmedels tvättförmåga genom att kalcium och magnesiumjonerna fäller ut fettsyrorna i tvål. Hårda vatten kan också ge kalkutfällningar. Hårdheten uttrycks i mg/l Ca (milligram kalcium per liter) eller °dH (tyska hårdhetsgrader). 1 °dH ≈ 7,2 mg/l Ca.

KLORETEN är organiska ämnen som kan vara cancerframkallande och ingå i lösningseller avfettningsmedel. Analysvärdet omfattar summan av halterna trikloreten och tetrakloreten.

KLORID är den negativa jonen i koksalt. Som löst jon i vatten är den mycket vanligt förekommande, t ex i havsvatten. Halt över 100 mg/l kan orsaka korrosion. Halt över 300 mg/l ger smak.

KONDUKTIVITET är ett mått på vattnets innehåll av lösta salter. Tidigare även benämnd som elektrisk ledningsförmåga. Konduktiviteten mäts som mS/m (millisiemens per meter).

KVÄVE (NITROGEN) är ett gasformigt grundämne (N2). I jordskorpan förekommer kväve dock bundet i form av nitrater, nitriter och ammoniumföreningar. Kväveföreningar tillhör den grupp av ämnen som i dagligt tal benämns närsalter.

KVÄVE, TOTAL är ett mått på vattnets totala innehåll av kväve.

AMMONIUMKVÄVE bildas vid nedbrytning av proteiner och andra kväverika föreningar. Är den kväveförening som växterna har lättast att ta upp. Ammonium ingår i de vanligaste kvävegödselmedlen.

NITRATKVÄVE är den oorganiska kväveform som förutom ammonium är direkt tillgänglig för växterna.

NITRITKVÄVE utgör mellansteg vid oxidation och reduktion mellan ammonium och nitrat.

OXYGENMÄTTNAD (= syrgasmättnad) anger hur stor andel av den syrebindande kapaciteten som är tagen i anspråk. Syrets löslighet i vatten är temperaturberoende. Oxygenmättnad uttrycks som det procentuella förhållandet mellan uppmätt syrehalt och den, mot temperaturen svarande, totala lösligheten.

PAH Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) är en komplex blandning av organiska ämnen som har det gemensamt att de innehåller flera bensenringar. PAH ökar troligen risken för cancer. Analysvärdet omfattar summan av halterna benso(b)fluoranten, benso(k)fluoranten, benso(ghi)perylen och indeno(1,2,3-cd)pyren.

pH-VÄRDE är ett mått på vattnets surhetsgrad, där 7 betecknas som neutralt, surt vid värden under och basiskt vid värden över 7. pH-värdet i dricksvatten bör ligga i intervallet 7,5-9,0 bland annat för att undvika korrosion i ledningsnätet.

REDOXPOTENTIAL är ett mått på balansen mellan oxiderande och reducerande ämnen. Vid utsläpp av syreförbrukande ämnen sjunker syrehalten i vattnet och därmed också redoxpotentialen. Andra utsläpp kan också ge förändrad redoxpotential.

SULFAT är en negativ jon som är vanlig i vatten. Vid rening av vatten tillsätts ibland ämnen som höjer sulfathalten i dricksvattnet. Halt över 200 mg/l kan ge smak och övergående diarré hos känsliga barn.

TRIHALOMETANER (THM) är samlingsnamn för en blandning av bromerade och klorerade organiska föreningar. Några av föreningarna ökar troligen risken för cancer. Analysvärdet omfattar summan av halterna triklormetan, bromdiklormetan, dibromklormetan och tribrommetan.

TOC Totalt organiskt kol (TOC) är ett mått på det totala organiska kolinnehållet, både i löst och partikulär form.

TURBIDITET är detsamma som grumlighet. Turbiditeten bestäms genom att ett vattenprov genomlyses med en ljusstråle, varvid ljusets spridning mäts. Jämförelse görs med ljusets spridning i en referenslösning. Turbiditeten uttrycks i FNU (Formazine Nephelometric Units).

Kontakta oss

Alfa Vattenfilter AB

Industrigatan, 243 32 Höör
0413-212 80 (Vard. 9-16)
BG: 5317-6210
VAT: 556737039901
info@vattenfilter.com